.

Nu är det slut på bloggtorkan och dags att börja skriva lite igen.
Madde sade ju upp hyreskontraktet med Persikan igår.
 
Och i morse så började Persikan att göra sig klar för flytten ut
till stora vida världen.
Att föda barn var en barnlek, när jag nu vet hur det känns att
VÄNTA fram en Persika.
När Madde ringde i morse och berättade att det var på gång så
började jag att skaka i hela kroppen, sen grät jag NATURLIGTVIS......
Sen vimsade jag bara runt i pyjamas till halv 12, då Madde ringde igen,
och berättade att det nu var ca 5 minuter mellan värkarna.
Att sitta på andra sidan luren när hon har värkar och ont är
ingen barnlek för en blivande mormor kan jag berätta.
Hon andas och jag gråter...............
Sen berättar hon att det ligger en cd-skiva på bordet framför henne,
och att det hon ska föda fram borde ju vara lika stort som skivan :)
Så vi skrattar mellan hennes värkar och mina tårar.
På eftermiddagen så for Vickis och jag till Hammarstrand,
och då ringde Madde igen för att berätta att hon nu var
på väg in till BB.
Och jag börjar gråta igen mitt på gatan där jag står..........
Det tar på krafterna att bli mormor.
För en stund sen så ringde hon från BB och berättade att hon
nu skulle börja att ta lustgas och att hon var öppen ett par cm.
Det var tre minuter mellan värkarna nu och nästa gång som hon ringer
så är jag MORMOR !!
Och hon min förstfödda dotter är MAMMA !!
Nu gråter jag igen.........
Men det är ju glädjetårar så dom får rinna.